Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vårdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror på förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kännedom om hur akuta situationer bör hanteras på bästa sätt för att uppnå en säker vård. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som gör att vårdpersonal känner sig förberedda på att kunna hantera akuta situationer. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes.

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra situationer upplevda på en operationsavdelning.

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra situationer upplevda på en operationsavdelning.

I de flesta arbeten uppkommer situationer som kan te sig svåra och som på ett eller annat sätt måste hanteras. Den allmänna föreställningen är att svåra situationer betraktas som problem och uppfattas oftast ha en negativ innebörd. I denna uppsats har vi valt att se svåra situationer i en positiv bemärkning. Vi har för avsikt att undersöka hur svåra situationer i arbetet bidrar till lärande och utveckling för individen, i detta fall yrkesgruppen coacher. De frågeställningar vi utgår ifrån i studien är vilka svåra situationer coacherna upplever i sitt arbete, hur de hanterar svåra situationer samt vilka möjligheter till lärande och utveckling svåra situationer ger upphov till.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer i omvårdnad. Tjugosju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: att möta sin egen oförmåga och svårighe-ter att påverka, att inte kunna möta patienters behov leder till stress och rädsla att göra fel, att medicinsk behandling ibland går för långt och upplevs omänsklig. Kvalitativ och kvantitativ beslutsmodell är två exempel på hur man kan analysera och lösa etiskt svåra situationer. Den fördjupade kunskapen om vilka situationer, sjuksköterskor upplever etiskt svåra tydliggör de-ras behov av stöd och förståelse.

Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av etiska situationer i den dagliga omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien är empirisk och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor. Genom att analysera materialet med hjälp av innehållsanalys framkom fyra huvudkategorier: Patientens autonomi gentemot att göra gott, etik i mötet med patienten, patientens självbestämmande och sjuksköterskans känsloupplevelser av etiska situationer. Sjuksköterskorna upplever att etiska situationer är något som förekommer dagligen i omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. En ständig källa till att etiska situationer uppkommer är konflikten mellan att göra gott och skydda patienternas autonomi..

Syftet med uppsatsen är att klarlägga försäkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de situationer där förmedlarens ansvar är otydligt. Jag ska även bedöma om dessa situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försäkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försäkringsförmedlaren och försäkringsgivaren. Denna uppsats är ämnad att läsas av personer som kommer i kontakt med dessa frågeställningar,såväl personer som arbetar inom försäkringsbranschen som försäkringstagare. Läsaren bör inneha grundläggande juridiska kunskaper..

Sjuksköterskor ställs ibland inför etiskt problematiska situationer. En etiskt problematisk situation uppkommer då sjuksköterskor värderingar inte stämmer överens med patientens, närståendes eller kollegors värderingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt ställningstagande vid etiskt problematiska situationer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att tvingas agera mot egna principer och bli frustrerad när patienter far illa, att avsaknad av professionellt stöd leder till rädsla vid etiska ställningstaganden samt att vara säker i sin yrkesroll och kunna se till patientens bästa.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma på akutmottagningen konfronteras dagligen med svåra situationer och möten med chockade anhöriga. Samtidigt som sjuksköterskans fokus ligger på patienten ska sjuksköterskan värna om anhörigas psykiska välbefinnande. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans yrkeskompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan upplever mötet och bemötandet av anhöriga i akuta situationer, och hur dessa möten påverkar sjuksköterskan. Metod: En empirisk intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide, där insamlad data analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdpersonals upplevelser av våldsamma patienter och situationer samt att se ifall omvårdnadssituationen påverkas för en våldsam patient. Även att se vilka stödjande åtgärder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en våldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, känsla av sammanhang, är närvarande bland vårdpersonalen på den slumpmässigt utvalda vårdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie är utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsätt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en läkare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vårdpersonal sällan upplevde våldsamma situationer även om det förekommer.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet är att få förståelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lärande kan vara synligt i barns samspel.

Motstridig forskning finns om huruvida empati är en riskfaktor eller en skyddande faktor för yrkesverksamma inom omhändertagande yrken som frekvent kommer i kontakt med trauman och mänskligt lidande. Två alternativ finns inom forskningen: compassion fatigue och compassion satisfaction. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom ett omhändertagande yrke, psykiatrin, påverkas av situationer i vilka de ofta behöver känna empati med patienter. Tjugoen respondenter deltog i en kvalitativ studie där öppna frågeformulär användes. Resultatet visade att sådana situationer leder till negativa känslor på kort sikt men positiva på lång sikt, något som tidigare inte har påvisats.

Denna uppsats är en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har läst all kurslitteratur som användes i matematikdidaktiska kurser för blivande lärare i tidiga skolår under läsåret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel på subtraktionssituationer är minskning och jämförelse. En minskning är en situation från verkligheten där en mängd minskas och en jämförelse kan ske då det finns två mängder som jämförs med varandra.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

Inom geriatriken där den äldre, ofta multisjuke och kanske krisdrabbade patienten vårdas, kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer som blir svårlösta då det inte är självklart hur dessa skall hanteras. Detta ställer höga krav på sjuksköterskans förmåga att göra bedömningar för att nå en så bra lösning som möjligt. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av etiskt svåra situationer vid vård av äldre. Författarna valde en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom hemsjukvård och särskilt boende som arbetat minst två år inom denna vårdform. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och strukturerades i två huvudteman: begränsningar i patientens autonomi och etiska svårigheter i patientmötet.